Antirasism i politiken

Olof Palme och Apartheid

Drygt tre månader innan sin död, den 30 november 1985, deltog Olof Palme på den så kallade ANC-galan och bad om frigivning för den då fängslade Nelson Mandela. Den Göteborgsbaserade galan hölls som stöd till det Sydafrikanska oppositionspartiet ANC och innehöll musikakter som Per Gessle, Anders Glennmark, Eva Dahlgren och Björn Afzelius. I sitt tal förespråkade bland annat Palme sanktioner mot Sydafrika. Efter Palmes död mottog han många hyllningar från företrädare av ANC-partiet för sin långa kamp mot apartheid. Mannen som ledde partiet i exil, Oliver Thambo, skrev bland annat en lång dödsruna där han kallade Palme ”en aktivist som slogs för vår frigörelse från kolonial och rasmässig dominans”. Ärkebiskopen och tillika Nelson Mandelas nära vän, Desmond Tutu, höll ett hyllningstal till Olof Palme några veckor efter hans död och i Palme-dokumentären från 2012 säger Tutu att den svenske statsministern var ”genuint färgblind”.

 

Martin Luther King och medborgarrättsrörelsen

När man talar om Martin Luther Kings kamp för svartas rättigheter på 60-talet är det lätt att glömma hur rasistiska många politiker i de amerikanska sydstaterna faktiskt var. När han valdes som guvernör för staten Alabama sade till exempel politikern George Wallace att ”Jag säger segregation nu, segregation imorgon, segregation för alltid”. Han kallade bland annat King för en kommunist, vilket uppenbarligen var och kanske till och med fortfarande är, det värsta du kan kalla din politiske motståndare för i USA. I mars 1965, efter sin kända ”Selma”-marsch, sade Martin Luther King att ”Lika rättigheter för svarta kan inte vara långt borta” och han hade rätt. Vid augusti samma år klubbade USA:s kongress igenom den så kallade ”Voting Rights Act” som var ett stort steg i kampen för att ge svarta lika rättigheter som vita. Ingen personifierar kampen mot just denna segregation mer än medborgarrättsrörelsens ledare Martin Luther King.

 

Abraham Lincoln och slutet på slaveriet

En person som kriminaliserade slaveriet i vad som nu är världens mäktigaste land har en given plats på den här listan. Abraham Lincoln mötte på 1860-talet starkt motstånd för sin ståndpunkt att USA:s sydstater skulle följa de nordliga staterna och stoppa slavarbetet med den svarta delen av befolkningen. Konservativa grupperingar kallade Lincoln för Kung Abraham Afrikanus den Förste, ledaren för hans egna trupper beskrev honom som en gorilla och en tidning gav honom smeknamnet Apan från Illinois. Även om han innan sin död hann fria den svarta befolkningen från slaveri så hade han åsikter som vi idag skulle se som grovt rasistiska. Han sade bland annat att ”Jag har aldrig förespråkat att på något sätt införa social och politisk jämlikhet mellan den vita och den svarta rasen”.